skip to Main Content

Vattenlandskap

Bergvik Skog arbetar med tre vattenlandskap för att bidra till att Sverige ska nå nationella och internationella intentioner som EU:s ramdirektiv för vatten, EU:s Art- och habitatdirektiv och de nationella miljömålen. 

Bergvik Skog har gjort förstudier av ett stort antal vattendrag och utifrån dessa resultat tagit fram handlingsplaner för bildande av två vattenlandskap Västerhocklan och Skärjån, båda i Gävleborgs län. Därutöver utgör gölgrodeområdet i norra Uppland ett tredje vattenlandskap på Bergvik Skogs mark.

Inom ett vattenlandskap ska det bedrivas ett långsiktigt hållbart skogsbruk med anpassningar och åtgärder som främjar vattenmiljöernas höga värden ur ett landskapsperspektiv. Konkret kan det innebära att skapa ekologiskt funktionella skyddszoner som är anpassade efter naturgivna förutsättningar, restaurera vattenmiljöer, förbättra rekryteringsområden för vattenlevande arter eller lägga igen diken. Att arbeta med vattenlandskap är ett led i att på sikt uppnå nationella och internationella intentioner som EU:s ramdirektiv för vatten, EU:s Art- och habitatdirektiv och de nationella miljömålen med fokus på målen Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv.

En viktig förutsättning för ett fungerande vattenlandskap är att ta bort de vandringshinder som människan skapat. Hindren utgör spridningsbarriärer för arter som har vandring som en naturlig del av sitt beteende både för fortplantning och födosök. Detta gäller exempelvis öring och lax såväl som gädda, abborre, sik och harr. Även vatteninsekter, flodpärlmussla, groddjur och utter är beroende av fria vattenpassager. Vidare ska det också strävas efter att ett vattenlandskap har naturliga vattenflöden och naturliga vattenregimer som omgivningen kan anpassas till.

Vägtrummor i skogslandskapet har framförallt anlagts för skogsbruket och transporter av timmer. När vägtrummorna är för små i förhållande till vattendragets bredd och flöde kan vattenhastigheten bli så hög att den försvårar vandring uppströms för många arter. Trummor kan också ligga för högt vilket kan resultera i för litet vattendjup i trumman och att fall bildas i utloppet. Vanligtvis saknas också naturlig bäckbotten vilket innebär högre vattenhastighet och att viloplatser saknas. Små trummor kan även ha svårt att ta undan vattenmassorna vid höga flöden vilket kan skapa dämningseffekt på uppströmssidan samt erosionsproblem i anslutande mark. Inventeringar har visat att ungefär var tredje vägtrumma utgör vandringshinder i de nationellt särskilt värdefulla vattendragen. Arbetet med att byta vägtrummor som utgör vandringshinder för fisk m.m. i anslutning till särskilt värdefulla vatten fortsätter. Under 2017 har, på Bergvik Skogs hela markinnehav, 19 sådana trummor bytts, baserat på den inventering och plan som vi tidigare tagit fram.

Av bland annat motsvarande skäl pågår ett arbete med att identifiera dammar som utgör vandringshinder eller utgör en fara. I skogslandskapet, främst i Bergslagen, har i historisk tid i stort sett alla vatten nyttjats för kraftproduktion och för flottning. Dammar har byggts för att magasinera vatten för kraftproduktion till hyttor, bruk, sågverk, kvarnar mm samt för att spara vatten inför timmerflottning. Dammar av kommersiellt intresse finns inte längre kvar i Bergvik Skogs ägo, däremot finns en stor mängd små dammar som idag egentligen inte fyller någon funktion annat än att de bidrar till att skapa vattenspeglar, men alltså samtidigt ofta utgör vandringshinder. Målet med inventeringsarbetet är dels att identifiera dammar som kostnadseffektivt kan rivas ut, dels att identifiera riskkonstruktioner som av säkerhetsskäl bör åtgärdas. Utrivning av dammar är inte okontroversiellt då det kan stå i motsatsförhållande till kulturmiljöintressen och intresset hos närboende som är oroliga för ett förändrat vattenlandskap. En damm har åtgärdats under 2017. Arbetet är en del av Bergvik Skogs miljöarbete på fastighetsavdelningen.

Åtgärder i vattenlandskap är inte alltid materiella utan kan också vara informationsinsatser som medför en ökad kunskap och förståelse vilket kan bidra till förbättrad miljöhänsyn. Det är även viktigt att lokala projektgrupper som kommer att ingå i, såväl den genomförande delen som i den framtida förvaltningen av vattenlandskapet, etableras på ett tidigt stadium. Bergvik Skogs två vattenlandskap, Skärjån och Västerhocklan-Kolarsjöbäcken, har övergått i en åtgärdsfas där våra förvaltare har tagit över ansvaret för att genomföra de viktigaste åtgärderna i enlighet med de förslag till åtgärdsplaner som tagits fram. Arbetet sker i nära samarbete med lokala intressenter och berörda myndigheter. För vattenlandskapet Västerhocklan-Kolarsjöbäcken medverkar Bergvik Skog tillsammans med Länsstyrelsen i en större Life-ansökan om EU-medel för att restaurera betydande sträckor av ingående vatten inom en större del av Voxnans avrinningsområde.

innan-restaurering
Innan restaurering
efter-restaurering
Efter restaurering
Back To Top