skip to Main Content

Naturvärdesbedömning

En naturvärdesbedömning inleder normalt all åtgärdsplanering inför större skogliga åtgärder som föryngringsavverkning, gallring, gödsling, skogsbilvägsbyggnad och dikning.

Innan man kan ta ställning till om en skog ska utnyttjas för skogsbruk eller avsättas frivilligt för naturvård görs alltid en naturvärdesbedömning. Detta innebär att man utifrån en speciell mall går ut i skogen och tittar på mängden och kvaliteten av olika strukturer, substrat och miljöer som finns i den aktuella skogen och som är viktiga för rödlistade arter. Exempel på viktiga strukturer för många hotade arter är mycket gamla och grova träd, eller värdefulla lövträd som aspar. Exempel på viktiga substrat är död ved, både döda träd som ligger på marken (lågor) och döda eller döende träd som fortfarande står upp. Död ved är ett viktigt substrat både för många insekter och vedlevande svampar. Viktiga miljöer kan vara exempelvis breda porlande bäckar som gör att luften runt bäcken blir fuktig vilket är viktigt för många lavar.

Om skogen sammantaget har så höga naturvärden att den bedöms vara en nyckelbiotop så undantas den från skogsbruk och får ingå i Bergvik Skogs frivilliga avsättningar. Även skogar som inte är nyckelbiotoper kan i vissa fall bli avsatta för naturvård.

Det vanligaste är dock att det finns mindre områden i skogen som har höga naturvärden, men att skogen som helhet ändå bedöms vara en produktionsskog. I dessa fall kan skogen avverkas men viktiga naturvärden lämnas kvar som hänsyn, exempelvis gamla grova träd, stående och liggande döda träd och kantzoner mot sjöar och myrar. Detta gör att även framtidens skogar kommer att innehålla strukturer, substrat och miljöer som är viktiga för många skogslevande arter.

En naturvärdesbedömning inleder normalt all åtgärdsplanering inför större skogliga åtgärder som föryngringsavverkning, gallring, gödsling, skogsbilvägsbyggnad och dikning.

nyckelbiotop
Naturvärdesbedömning
Back To Top