skip to Main Content

Skogen som kolsänka

Ett träd som växer binder in koldioxid från luften i trädets ved samtidigt som trädet producerar syrgas som vi kan andas. När trädet avverkas kan alla delar av trädet tas tillvara och förädlas och koldioxiden blir kvar i veden under hela träråvarans livscykel.

På uppdrag av Bergvik Skog har KPMG sedan 2013 beräknat Bergvik Skogs årliga koldioxidavtryck. Beräkningarna omfattar verksamheten i Sverige och Lettland, direkta och indirekta utsläpp enligt scope 1, 2 och 3 i enlighet med GreenHouse Gas Protocol. Beräkningarna för scope 3 innehåller vissa antaganden kring de skogliga förvaltarnas bränsleförbrukning och kan därför inte betraktas som helt fullständiga. Beräkningsmodellen för 2015 har förändrats avseende grunden för vindkraftens positiva effekt. För att kunna jämföra koldioxidavtrycket över tid har även beräkningarna gjorts om för 2013 och 2014 med samma metod och antaganden.

KPMG har även beräknat den positiva effekten som Bergvik Skog genererar genom skogens koldioxidupptag och vindkraftprojekteringar. Den positiva effekten inkluderar inte utbyteseffekter som den skogliga råvaran genererar genom att ersätta produkter baserade på bland annat fossil olja. Det är dock tydligt att den växande skogens upptag av koldioxid genererar en positiv effekt som vida överskrider Bergvik Skogs eget koldioxidavtryck.

Bergvik Skogs positiva klimatpåverkan* (tusen ton)

Bergvik Skogs positiva klimatpåverkan* (tusen ton)

Klicka på diagrammet för att se en större version.

Nätt 2,5 % av de koldioxidutsläpp som finns med i vårt koldioxidavtryck orsakas direkt av Bergvik Skogs verksamhet, merparten härrör från de skogliga förvaltarnas verksamhet på Bergvik Skogs mark. Bergvik Skogs totala utsläpp av koldioxid om 75 000 ton ska ställas i relation till det årliga upptag av koldioxid som sker av Bergvik Skogs växande virkesförråd, dvs nästan 2 500 000 ton koldioxid. Eftersom det på Bergvik Skogs mark årligen avverkas mindre än vad skogen växer ökar virkesförrådet och inlagringen av koldioxid (under 2015 låg avverkningsnivån på 73 % av tillväxten). Detta ska dock sättas i relation till att ökad avverkning innebär ökad produktion av skoglig råvara. Och den skogliga råvaran kan användas för att ersätta mindre klimatvänliga material som fossil olja, cement och metaller. I Bergvik Skogs koldioxidavtryck har vi inte räknat med några så kallade substitutionseffekter (dvs minskad klimatpåverkan när skoglig råvara ersätter material med större klimatpåverkan. Från Bergvik Skogs skog tas årligen ut ca 6 miljoner skogskubikmeter, som jämförelse minskar koldioxidutsläppen med 1 500 kg koldioxid om cementen ersätts med 1 kubikmeter virke.

Bergvik Skogs koldioxidutsläpp* (tusen ton)

Bergvik Skogs koldioxidutsläpp* (tusen ton)

Klicka på diagrammet för att se en större version.

Mer om beräkningarna

I enlighet med GRI Standards, den redovisningsstandard som Bergvik Skog använder för hållbarhetsredovisning, så ska vi redovisa ett antal faktorer utöver det som ryms i själva hållbarhetsredovisningen. Dessa faktorer kan du läsa mer om nedan.

  • I beräkningarna ingår koldioxid och HFC (köldmedium).
  • Basår är 2013, det år vi påbörjade beräkningarna vilket även är det år då vi påbörjade arbetet med att minska koldioxidavtrycket, bland annat med hjälp av vårt miljöledningssystem vilket inkluderar miljömål för respektive avdelning.
  • Förändringar i beräkningar redovisas i texten ovan.
  • Beroende på verksamhet så har olika emissionsfaktorer valts enligt nedan:
    • Kontor: emissionsfaktorer från Svensk Fjärrvärme, Bra Miljöval (den senare har dock korrigerats från noll till 11,5 g CO2/kWH för vindkraftselen som vi använder). Emissionsfaktorerna uppdateras årligen.
    • Tjänsteresor: emissionsfaktor från SPBI, Naturvårdsverket, Trafikverket, SJ.
    • Plantskolor: emissionsfaktorer från Vattenfall, SPBI
    • Vindkraft: emissionsfaktorer för utsläpp kommer från miljödeklarationen för el från Vattenfalls nordiska vindkraftverk, emissionsfaktorer för minskning av koldioxid kommer från Energimarknadsinspektionens uppgifter  för nordisk residualmix, vilken uppdateras årligen.
    • Skoglig verksamhet: emissionsfaktorer från SCB – Modellskattning av energianvändning inom skogssektor
  • Den konsolideringsmetod som har tillämpats är verksamhetsbaserad.
  • Beräkningarna har tagits fram i enlighet med GHG-protokollet, vilket omfattar följande övergripande principer:
    • Relevans, rapporteringen ska på ett relevant sätt spegla organisationens utsläpp så att rapporteringen kan fungera som ett beslutsunderlag för användare både internt och externt.
    • Fullständighet, rapporteringen ska täcka alla utsläpp inom den angivna systemgränsen, eventuella undantag ska beskrivas och förklaras.
    • Jämförbarhet, metoden för beräkningar ska vara konsekvent så att jämförelser kan göras över tid. Förändringar i data, systemgränser, metoder eller liknande ska dokumenteras.
    • Transparens, all bakgrundsdata, metoder, källor och antaganden ska dokumenteras.
    • Noggrannhet, de beräknade utsläppen ska ligga så nära de verkliga utsläppen som möjligt.
  • Bergvik Skogs operativa gränser omfattas enlighet GHG-protkollet av tre scope enligt nedan
    • Scope 1 (direct GHG emissions): innefattar verksamheternas direkta utsläpp från egenägda källor.
    • Scope 2 (electricity indirect GHG emissions): består av indirekta utsläpp från inköpt el, värme och kyla som sker hos leverantören.
    • Scope 3 (other indirect GHG emissions): omfattar övriga indirekta utsläpp som uppkommer från källor som inte ägs av företaget samt alla övriga utsläpp som följer från produktion uppströms av inköpta varor och tjänster, dvs till verksamheten och nedströms av producerade varor och tjänster. (En fullständig scope 3 är extremt ovanlig eftersom att kostnaden av framtagandet överstiger värdet).
  • Den klimatpåverkan som orsakas av skogsbruk, avverkning och transporter som genomförs av externa parter som Stora Enso och BillerudKorsnäs har uppskattas med hjälp av schabloner utifrån avverkade volymer, arealer etc.
Back To Top